MALMÖ
Porten till kontinenten
,
,Malmö var under 1100-talet en kyrkby som legat på platsen för nuvarande Triangeln.
Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne.
Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period. Under den s.k. Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådligöra slottets soldatliv på 1500-talet. Malmö på 1580-taletI samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvatten.
Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet. Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättas. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphör vid denna tid.
1870 passerade Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter finns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet. Skillnaden mellan städerna är nu så stor att det knappast är relevant att jämföra städerna längre. I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas. Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen år 1914 vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad. Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats. St Petri-kyrkan i MalmöEfter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet.
På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av mastodontbyggen som Rosengård och Lindängen inom ramen för miljonprojektet, som kom att utsättas för skarp kritik redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes en omfattande sanering av den äldre bebyggelsen i centrala staden, då stadsdelar som Lugnet revs. I Gamla staden genomfördes storprojekt som Caroli City och kvarteret Erik Menved, vilka av många betraktas som Malmös största misstag. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till 1980-talet och lämnade ofta stora ”bombhål” efter sig. Än idag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om insatser numera görs för att bygga igen ”bombhålen” [källa behövs]. Idag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten. Malmö rådhus
Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då produktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för ”kasinoekonomin” i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. SAAB-fabriken ersattes av Malmömässan. Malmöhus slott i Malmö1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig. 1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet.
Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola ska få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn. Lilla Torg i Malmö2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla ”Arbetarmalmö” försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg. Framtiden upplevs förnärvarande som mycket positiv.